Varifrån kommer ortnamnet?
Tjust. Vårt häradsnamn är uråldrigt och svårtolkat. Namnet har anträffas i medeltida handlingar första gången år 1269 och skrivs då Thiust. Men vi har ännu äldre spår av namnet i den gotiske krönikeskrivaren Jordanes på latin skrivna historia, Jordanes levde på 500-talet. Han skriver där att den Skandinaviska halvön är befolkad av flera folkstammar, bland annat av theustes. Tjustborna skulle alltså ha varit kända som självständig folkstam redan på 500-talet. Vad betyder då namnet Tjust?
Namnet Tjust ingår i andra ortnamn
och gårdsnamn i Götaland. Utmärkande för dessa är att de ligger intill
vattenfall eller en större sjö. Professor Otto von Friesen förde samman namnet
Tjust med verbet tjuta, och menar att Thiust egentligen betyder "tjut",
d.v.s. dån av brusande vatten.
Vattnet i fråga bör då ha legat i närheten av bygdens centrum d.v.s. dess
tingsplats. Det har i historisk tid varit Gamleby, men byanamnet Tingstad i
Lofta tyder på att det kanske är dit vi bör söka oss. Något som enligt äldre
forskning stödde denna teori är den ståtliga dubbla domarringen som finns där.
Namnet lär ha kommit genom att man uppfattat fornlämningen som just en
thingsstadher, en plats för ting och domar. Dessutom gick på den tiden
Östersjön upp i en lång och djupt inskjutande fjärd i den dalgång där nu Loftaån
rinner.
Senare arkeologisk forskning säger dock att stenarna vid Tingstad är gravar, så tingsplatsen vid det brusande vattnet får sökas någon annanstans i häradet. Kanske är det Rummaån, numera Gamlebyån, som har givit upphov till namnet Thiust, tolkat som dån av vatten.
Hur det än förhåller sig därmed så för oss vårt gamla häradsnamnet direkt in i ett av ortnamnsforskningens klassiska problem, nämligen det faktum att namn kan byta syftning.
Ordet socken hör samman med verbet söka, och betyder ursprungligen "område" vars invånare söker sig till samma kyrka. Sockennamnet har ursprungligen burits av kyrkbyn eller trakten i kyrkans omedelbara grannskap.
Ankarsrum
Namnet på vår bekanta bruksort har inget med ordet ankare att göra. Namnet skrivs i sitt äldsta belägg "Jangolsrwme", 1430. Förleden i detta åldriga namn är troligen ett mansnamn, Angul som så ofta med ortnamn med efterleden -rum. Sin nuvarande form fick namnet omkring 1600 efter gårdens dåvarande ägare, landshövding Gabriel Gyllenanckar i samband med att han anlade en masugn och hammarsmedja på egendomen.
Blackstad
I namnet ingår ett mansnamn, Blakker, egentligen "den svarte, den mörke". Stad betyder helt enkelt ställe, plats.
Dalhem
Man räknar med att -hem namnen i stort sett upphörde att bildas redan före vikingatiden. Namnet Dalhem skrivs 1344 Daleem. Det bars ursprungligen av en gård och åsyftar den dal, där kyrkan ligger.
Gamleby
Namnet är ungt, det kan tidsbestämmas till omkring 1400. När borgarna i det gamla Västervik (=nuvarande Gamleby) någon gång i 1400-talets början flyttade ned till Stäkelöt invid det på 1360-talet tillkomna fästet Stäkeborg, tog de namnet Västervik med sig. Den gamla boplatsen blev därför "den gamla byn" och fick så småningom ortnamnet Gamleby. Efterleden -by kan verka självklar men i fornsvenskan kunde den beteckna såväl en enstaka gård som "samling av gårdar".
Gladhammar
Efterleden -hammar förekommer ofta i Tjust, namnet betydde i fornsvenskan klippa, stenbacke. Samma ord som hammare, vilket egentligen betyder stenverktyg. Innan järnet kom i bruk var hamrarna gjorda av sten. Förleden Glad- tycks endast skenbart vara ordet glad ´glänta: solnedgång´. Före 1400-talets mitt skrivs namnet uteslutande med C- eller K-. Möjligen ingår ordet kladd, men med oviss syftning.
Gärdserum
Sockennamnet Gärdserum skrivs 1365 Giæluisrum. Förleden antas komma av ett äldre namn på den intilliggande sjön, som nu har namnet Båtsjön. Efterleden -rum, som betyder öppen plats, är typiskt för Tjustbygden, inte mindre än fyra sockennamn slutar på -rum och åtskilliga gårdar och byar.
Hallingeberg
Namnet är säkert bildat av ordet hall, berghäll. De som bodde på eller vid "hallen", kallades hallingar eller hallungar.
Hannäs
Namnet är byggt av ordet hane, tupp och näs. Namnet skrevs 1365 Hananes. Troligen syftar namnet på näset där skogsfågelstuppar höll till.
Hjorted
Förekomsten av hjortar i Tjust var säker stor i gammal tid, det visar namnet på de två sjöarna Hjorten i Tjust. Den ena har givit namn åt socknen Hjorted. Efterleden -ed betecknar i ortnamn ett näs eller landtunga över vilken man var tvungen att gå vid färd längs med två sjöar. Hjorted ligger på ett "ed" mellan Hjorten och Långsjön. De många ortnamnen som slutar på -ed visar på vattenvägarnas betydelse förr.
Locknevi
Namnets forntida form var Ludhkonuwi. Efterleden -vi igenkänns som ´helig plats´. 1378 skrivs namnet Lodkonuvi. Här känner man igen ordet kona ´kvinna´, i gen. konu. Ordet luden betydde i äldre tider både hårbeväxt, hårig och gräsbeväxt. En ludhkona bör alltså ha varit en växtlighetsgudinna.
Cirka en mil öster om Locknevi kyrka, i grannsocknen Blackstad, ligger byn Frösvi, Frösvi betyder Frös heliga plats. En kvinnlig och en manlig fruktbarhetsgudom har alltså haft sina kultplatser intill varandra, något som finns belagt från andra håll.
Lofta
Loptho, 1333. Namnet kan ursprungligen antingen ha syftat på den höjd där kyrkan är belägen eller på Lofatån. I det förra fallet hör det samman med loft, övervåning, i fornsvenskan även upphöjning, i det senare med verbet löpa, här snarast i den från fornnordiskan kända betydelsen hoppa, göra ett språng med syftning på Loftaåns livliga lopp.
Loftahammar
Som efterled ingår -hammar, stenbacke, i åtskilliga ortnamn i våra trakter. Loftahammars socken är som bekant avsöndrad från Lofta. Namnet betyder hammaren d.v.s. stenbacken i Lofta, eller loftabornas hammare. Det ursprungliga namnet var säkerligen helt enkelt Hammar(en).
Odensvi
När kristendomen utbredde sig byggde man ofta kyrkor på gamla offerplatser. En sådan gammal helig plats är Odensvi, som har sina äldsta fynd från 350-talet. Den första handling där Odensvi nämns är ett dokument från 1335 som nämner Odenswij. År 1384 skrivs sockennamnet Othinswi och 1408 heter det Odehenswi. -vi står för "helig plats, offerplats". Odensvi skulle då vara "Odens heliga plats", en kultplats helgad åt Oden. Inte långt från Odensvi kyrka ligger en gård med det gamla namnet Harg, numera Odensviholm. Ordet harg betyder egentligen "stenhop" men även ´stenaltare, offerställe´.
Tryserum
Möjligt är att sockennamnet innehåller ett växtnamn, nämligen try. En annan teori är att socknen fått sitt namn efter den sjö som den medeltida kyrkan låg vid, den kallas nu Kyrksjön. Det sannolika är att sjön haft ett annat namn tidigare, det kan ha varit Trysjön. Sockennamnet som på 1300-talet skrevs Trysrum kan utgå från ett Trysjörum d.v.s "röjningen vid Trysjön". En stam try- är känd från norska och svenska sjö- och vattendragsnamn, ofta har då namnet anknytning till räkneordet tre, t.ex. tre vikar i sjön, en sådan tolkning är dock inte tillämplig på Tryserum. Något som talar för växtnamnet try i förleden till Trysjön, (sjön där det växer try) är att växten förr var viktig, den hårda veden användes till harv- och räfspinnar. Växten har således haft tillräckligt intresse för att ge namn åt en lokalitet.
Törnsfall
Ordet fall betyder i dialekterna dels sluttning, dels plats där man fällt träd, (för svedjning). I ortnamn har det oftast den senare betydelsen. Sockennamnet Törnsfall skrivs Thørnefalla åren 1382 och 1385. Förleden är säkert det fornsvenska ordet thørne, törne, törnbusksnår.
Ukna
Tolkningen av namnet Ukna är svår, på 1300-talet skrevs namnet Uknom,
en medeltida form som inte ger någon ledning för tolkning, i motsats till vad
förhållandena är i de flesta andra fall, det vittnar också om namnets höga
ålder.
Oknö och Uknö heter några öar i kustlandet. De har samma etymologiska bakgrund
som sockennamnet Ukna, d.v.s. de återgår sannolikt på ett äldre önamn. Förleden Ukn- kan möjligen ha med ordet ok (i dialekten uk) att göra som
beteckning för någon terrängformation. Den gamla kyrkan ligger på en tvärås, en
höjdrygg, vilken helt blockerar dalgången.
Västra Ed
Namnet Edh omnämns 1313 och är då en stor socken som omfattade en stor del av skärgården. År 1884 avskiljdes annexkapellet i öster och socknarna fick förleden Västra resp. Östra Ed. Ordet ed eller ede (släkt med latinets ire, gå) betecknar en landtunga mellan två farbara vatten över vilken man måste gå. Om ett dylikt "gångställe" vittnar sockennamnen Ed. I Västra Eds fall är det frågan om landtungan mellan Syrsan och Storsjön.
Västrum
Elementet -rum, vilket är samma ord som det vanliga ordet rum, har i ortnamn betydelsen "avröjd plats, röjt ställe" i vissa fall kanske "öppen plats". Det enkla Rumma förekommer som by- och gårdsnamn i Västrum, Hallingeberg, Gamleby och Hannäs. I namnet Västrum anges också väderstrecksbenämningen väst(er).
Östra Ed
Socknen benämndes förr Eds Kapell och är följaktligen den sekundära sockenbildningen efter storsocknen Ed. Förleden ´öster´betecknar det geografiska läget. Ordet -ed förklaras under Västra Ed.
Överum
Øfrarum år 1390, innehåller formerna övre och rum, ett
namn som är givet i relation till Reverum i Lofta socken och syftar på platsens
läge längre upp längs vattensystemet. Angående -rum, läs om Västrum,
Källor;
"Ortnamnen i Tjust" särtryck ur Tjustbygden 1947 av docent Lennart Moberg
"Ortnamn i Småland" av Göran Hallberg
"Vandringar i Tjust" Kapitlet Ortnamnens betydelse av Inger Pálsson