Att färdas mellan socknarna i Tjust
Våra landsvägar - en del av kulturarvet
Genom Tjustlandskapet
slingrar många gamla vägar som binder samman de socknar, kyrkor och
hembygdsgårdar som vår hemsida handlar om. Om några av dessa vägar, deras
historia, sevärdheter, och landskapet man färdas genom handlar dessa sidor.
Att säga hur gamla våra landvägar är, är omöjligt, Ofta har ju stigar, som
naturligt har anpassats efter framkomlighet, så småningom blivit vägar även
för kärror och vagnar.
De medeltida landskaps- och landslagarna innehåller bestämmelser om
rätt att bygga och skyldighet att underhålla vägar och broar. Plikten att
underhålla vilade på jordägarna efter ett lottindelningssystem.
I den första normen för vägbyggarna gällde att t.ex. kungsvägar skulle
byggas 10 alnar breda, byvägen 6 alnar och kvarnvägar 5 alnar. Denna
landslag för vägar är giltig i stort sett fram till 1734.
Bygga bro var en gudi behaglig gärning ..."hwarigenom mänskliga
snillet lika som hopfogar och förbinder ett landstycke med et annat...."
skriver Johan Fischerström 1781. I Tjust finns några få bevarade valvbroar,
som t.ex. den i Kolsebro i Uknadalen och den lilla valvbron i Lofta som
kallas Kumla bro, byggd 1785.
|
|
|
|
|
|
Karta från KARTGUIDEN www.kartguiden.com |
Förslag på färdvägarKartan till vänster visar norra Kalmar Län, vilken geografiskt i stort sett sammanfaller med Tjust härad. Exempel på några av de vägar som binder samman
socknar och hembygdsgårdar i Tjust. Häradsvägen från 1791
|
Källor;
Manne Hofrén "Vägar och broar i Kalmar Län"
Tjustbygdens Kulturhistoriska Förening ."Tjustbygden 1996"
Vägverket; "Vägen i Kulturlandskapet"




