Från Odensvi till Fisksätter,
en milslång Häradsväg från 1791
1700-talet var ett viktigt århundrade för vägbyggandet i Tjust. Under den perioden sker en av de största insatserna inom vägväsendet, nämligen landshövding Carl Rappes hårdföra strävanden att åstadkomma nya och förbättrade vägar i Kalmar län. |
|
Dessutom är 1700-talet intressant för oss genom att vi har tillgång till en utmärkt samtida källa, nämligen kanslirådet Johan Elers omfattande samlingar av anteckningar om de svenska vägarnas historia.
Johan Elers, född 1730, var historisk-topografisk forskare samt poet. Hans handskrift "Historia om vägarne i Sverige" finns på Uppsala Universitets bibliotek.
För att få en grundstomme till sin väghistoria vände sig Elers till myndigheterna i landsorten och bad biskopar och landshövdingar att de skulle infordra redogörelser, från sina tjänstemän, angående tillståndet beträffande vägarna i bygderna.
Från Tjust fick Elers motta många innehållsrika redogörelser
från kyrkoherdar i Ukna, Hjorted och Västrum samt från kronofogden
S.Rydelius på Rispetorps gård i Hallingeberg. Den senare meddelar t.ex. att
"från Odensvi upptogs för tre år sedan, 1791, en ny häradsväg, som löper
förbi Smitterstad, Rispetorp, Hjortstad, Uddetorp, Hallingebergs kyrka, Hult
och Elmarsrum till Fisksätter varest stora vägen möter"
|
|
|
Ett besök vid Odensvi kyrka är en bra början på denna tur. På kyrkogården vilar flera män och kvinnor vars gärningar och skapande lever kvar i våra dagar. Stor gravsten har Gunnar Wennerberg, akademiledamoten, landshövdingen och ministern som vi mest minns för duettcykeln "Gluntarne." Hans barnbarn författarinnan och kulturkämpen Amelie Posse vars mjukt rundade gravsten vi ser på bilden ovan till vänster, fick ett körsbärsträd för fåglarna intill sin viloplats.
Utsikten över Kyrksjön från kyrkogården är betagande, inte långt från kyrkan, finns en bra badplats, och strax intill den ligger (se Odensvi Hembygdsgård).
|
Utsikt från vägkanten, bakom gruskullen ligger sjön Långrammen. |
Odensvi hembygdsgård |
Vi får åka tillbaka några hundra meter för att ta av på den väg vi ska följa mot Fisksätter.
Under de första fem kilometerna passerar vi tre gravfält. Det första vid Kila har två domarringar, resta stenar och en rund stensättning. De andra ligger nära Lillsjöns södra ände, där finns skeppssättningar och många gravhögar.
Färden fortsätter utmed den långsträckta
sjön Långrammen. Strax söder om gården Rispetorp går en liten väg ner till
sjön och en fin badstrand. Här finns ett intressant geologisk inslag i
dalgången, nämligen de runda kullar som reser sig över marknivån likt
jättemyrstackar av grus.
Den högsta av dessa är Möckelkullens naturreservat vid Kyrksjön som reser
sig cirkelrund och 45 m hög. Hur dessa kullar kommit till är oklart men ett
stillestånd i avsmältningen av inlandsisen och ett flikigt isbräm torde ha
varit en förutsättning.
Vid Långrammens södra ände ligger Hallingeberg (se Hallingebergs hembygdsgård) med hembygdsgården mitt i kyrkbyn. Från kyrkbacken har man en underbar utsikt över dalgången med sjön Kogaren i söder. Här kan man också besöka de välbevarade kyrkstallarna.
För att fortsätta den gamla häradsvägen fortsätter man i sydostlig riktning mot Fisksätter drygt 8 km. Vägen slingrar mjukt fram på åsar i kanten av odlingslandskapet och man passerar mindre byar som Hult, Älmarsrum och Skaftekulla. Sjön Älmaren bjuder på en bra badplats en kort avstickare från Skaftekulla.
Vid Fisksättra där stora landsvägen nr 782 mellan Almvik och Blackstad möter kan man välja att åka en knapp mil väster ut och besöka Blackstad Hembygdsgård, som ligger vid kyrkan. Eller att följa vägen mot öster ungefär lika långt för ett besök i Törnsfall, med hembygdsgården i den gamla fattigstugan och 1100-tals kyrkan strax intill.
|
Utsikt från kyrkogården mot Törnsfalls hembygdsgård. |
|
