Lunds by
Offerlund
Lunds by ligger i Gladhammars socken i Tjust härad.
Lund eller Lunden var troligen ursprungligen uppkallad efter en forntida
offerlund. I gamla tider lär boplatsen legat en bit ifrån den
nuvarande på en äng som kallas "Tomten" och som ligger
strax bakom hembygdsgården ned mot ån.
Gästgiveri
Förr hade man i byn flera åligganden,
som man turades om med. Det gällde t.ex. härbärgerandet av
tiggare och vandrare, som krävde gratislogi. Fördelandet av denna
börda skedde med en s.k. "fattigklubba", som främlingen
fick hämta hos den som sist tagit emot och föra klubban till den
som stod i tur.
Även skyldighet att hålla gästgiveri turade man om med, månadsvis enligt ett ordningsschema medsols runt torget.
Skjutslag
Lunds by ingick tillsammans med några andra
byar också i ett skjutslag, där man under en vecka fick hålla
häst, vagn och skjutskarl. Den som stod i tur att köra underrättades
genom en s.k. "budklubba" eller "skjutsklubba".
Koboltgruva
Ägorna i byn var ofta gemensamma både
i åker och äng före laga skifte och skogen var helt odelad.
Man delade även på ett s.k. "ålhus", brygghus, såg, smedja, bastu och rökhus. En kilometer från byn ligger en nedlagd koboltgruva, som förr lär ha brukats av byalaget. Ägogemenskapen har här gått något vidare än vad som annars var brukligt.
De åtta husen
De åtta mangårdsbyggnaderna ligger med långsidorna mot torget med två
korsande gator. Gatan uppåt kallades för Kårbyvägen och nedåt för
Kyrkovägen. Vägen mot nuvarande lanthandel var Stadsvägen och motsatta vägen
hette Getterumsvägen.
Husen i byn är panelade och rödfärgade och i storlek
och planlösning i huvudsak lika varandra. Husen har alla huvudingångar mot
torget. Till gårdsplatser bakom husen leder endast köksingångar. Detta är något
ovanligt då svenska bondstugor förr alltid hade ingång åt gården.
Således blir torget på en gång torg, gata och gård.
Bebyggelsen som finns här i dag stammar från 1700-talets början medan husens övervåningar oftast är påbyggda under 1800-talet. Bakom bostadshusen ligger ladugårdar och undantagsstugor.
Från år 1686 utvecklades byn till sitt nuvarande utseende med sin typiska släktbykaraktär. Karl XI hade då förlänat Lunden, som varit kronohemman i flera årtionden till bondeståndets talman Per Olsson, en namnkunnig och välaktad man i Gladhammar, ledamot av och talesman för bondeståndet.
Släktby
Efter Per Olssons död 1692 blev Lunds by genom
arvskiften och hemmansklyvning en typisk släktby, där delägarna
i första generationen var en son och två mågar, sedan kusiner
osv. Redan på 1760-talet fanns det åtta hushåll i byn.
Fram till 1894 var samtliga åtta hushåll ättlingar till
Per Olsson och bland nuvarande ägarna är det fyra hushåll,
som kan räkna sig som ättlingar.
Ända fram till 1916 var byn oskiftad och släktförhållandena torde varit anledningen till att byn inte splittrade vid laga skifte 1915-17
|
|
Hembygdsgården från baksidan med ladugården och dess körvandring. |
Skylten som anger att gården varit Lunds Gästgivargård. Skjuts till Getterum, Kårby eller Westervik, pris per ny mil; 2 kr och 70 öre. |
|
Lusknäppa
Vid bäcken, som rinner genom byn finns också
en bysåg med vattenhjul. Den är nu ur bruk men användes
till 1929. I byn finns även en sevärd ryggåsstuga från
början av 1800-talet med öknamnet "Lusknäppa" ett
namn som den fått under den tid då den användes för
att härbärgera vägarnas vandringsmän.
1994.05.16
Lef Call