Hembygder

En hembygd är precis som man hör på namnet den bygden som man härstammar ifrån eller på något annat slags sätt kan identifiera sig med. Det finns en del människor som till och med har flera hembygder. Då är det så klart utöver den orten man bor på just för tillfället. Det kan exempelvis vara platsen eller orten där man föddes och/eller växte upp, det kan vara där föräldrarna kommer ifrån. Allt det här kan vara olika hembygder. Det var under 1800-talet som just ordet hembygd blev ett allmänt begrepp inom litteraturen för första gången. Det var inte förrän senare i början på 1900-talet som det började komma hembygdskunskap och hembygdsvård blev ett sätt att förhålla sig till den i den nära fysiska miljön. Hembygdskunskap var faktiskt till och med en av de samhällsorienterande ämnena i den svenska folkskolan och det var obligatoriskt år 1919. 

Hembygdsvården är den rörelsen som tar sig an och löser plan- och byggfrågor i staden och på landet. Det finns ett särskilt samfund, Samfundet för Hembygdsvård som grundades år 1916. Det var som en nationell konsulterande arkitektbyrå med arkitekten John Åkerlund som tjänsteman. Hembygdsvården på den tiden innebar omfattande naturvård och kulturvård och hade en dubbel inriktning. Det var att den dels var gestaltande och dels bevarande. 

Det var under 1930-talet som man reorganiserades många av de fornminnes- och museiföreningar som fanns och det var genom olika fusioner med hembygdsförbund och föreningar. Den här inriktningen som fanns på så väl museiverksamhet och gestaltande hembygdsgård uttryckte men på så sätt som ”fornminnes- och hembygdsförening”. 

Det är först under de här senare decennierna som själva intresset för hembygden har ökat igen och det har lett till att det har byggts flera nya hembygdsgårdar och man har dessutom startat upp nya hembygdsföreningar. Bland annat Samfundet för hembygdsvård  har anpassat sin verksamhet efter det här och den nya situationen som skapats. De bytte år 1975 namn till Riksförbundet för hembygdsvård istället och sedan bytte de faktiskt namn igen år 1991 till Sveriges Hembygdsförbund. Det här är en riksorganisation som har 26 regionala hembygdsförbund. de här 26 hembygdsförbunden har sammanlagt alla tillsammans runt 1900 hembygdsföreningar runt om i Sverige. 

Det finns flera olika synonymer till ordet hembygd. Det kan exempelvis vara hemtrakt, hemort, födelsebygd, barndomshem, fosterbygd och fädernebygd. 

När det kommer till hembygder så behöver man inte vara specifik när det handlar om storleken på platsen, befolkningen där eller vad det har haft för betydelse. På hembygder finns det för det mesta olika konstruerade anläggningar så som vägar, dammar, parker, skogar, kyrkor, vattenkvarnar och inhägnader bland annat även om vissa av de här faktorerna hör till de lite äldre hembygderna. Idag kanske det är mer vanligt att man tänker att det finns mataffär, bensinstation och liknande saker i hembygden.